Jag har en morbror som heter så, Kaupo. Han är 16 år äldre än mig och när jag var liten kunde jag inte säga hans namn utan så "Boppo". Det där har hängt med men modifierats lite så idag kallar jag honom för "Poppo". Idag fyllde Poppo 50 år. Han bestämde sig för att ha en liten bjudning för närmaste familjen. Vilket jag tycker är konstigt då han dels gillar fester och tillställningar, men även för att han har ett jättestort kompisgäng som han hängt med nästan lika länge som jag levt. Poppo har det lite tufft just nu och ville säkert göra det enkelt för sig. Han bjöd på en utsökt buffe med massa gott och efter maten när alla satt och slappade i väntan på fika ser jag några mörka gestalter utanför huset. Först blev jag rädd men helt plötsligt bryter en estnisk födelsedagslåt ut av en kör på ca 20 män och kvinnor. Det var så underbart!! Alla kom in och stämningen höjdes några steg och Poppo såg så lycklig ut. När Lisa sen inledde ett tal med: "Livet går upp- och ner ibland, men vi är dina vänner och kommer alltid vara det även när ditt liv känns svårt..." Ja då brast det för många i det rummet. Jag är så glad att min morbror var glad när jag lämnade honom med hans vänner. Nu vet jag att han aldrig kommer vara ensam! Vänner är då viktiga!!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar